Vi är inne i en spännande tid då det många nätter fryser och sedan tinar främst i solbelysta lägen. en intressant grupp organismer är svamparna som ju till stor del består av vatten borde ju ha svårt att växa när det stora delar av dygnet är fruset. Många kopplar svampar till hösten men det finns egentligen svampar året runt. Hittade förresten gula kantareller för ett par veckor sedan men har väl blivit kvar då det inte varit så hård vinter. Några svampar är dock specialister att just komma tidigt på året och först och främst kanske man tänker på murklor men denna gång tänkte jag visa på vårskålar som är en grupp oskaftade eller kortskaftade svampar som kan se väldigt olika ut. Två av dessa går nu att hitta där den ena är påtagligt lättare att se än den andra. Scharlakansröd vårskål lyser med sin brandgula utsida och klarröda centrum och växer på lävved medan svart vårskål är mer diskret och lätt att gå förbi. Den svarta vårskålen kan man lättast hitta på död granved.

På morgonpromenaden fastnade jag intill ladugården. I ytterkanten är det en öppning i takpannorna där två starar landar och kryper in. Det verkar mest handla om städning för vad jag kan se är det ingen som har med material när de flyger dit däremot har de något i näbben när de kommer fram inne ifrån boet. Hanen sitter utanför och drar sina varierade strofer medan honan städar… Tvärs över ladugårdsplanen sitter en till stare och sjunger, men helt andra inslag. Står en stund för att höra vilka andra fåglar som jag kan urskilja. Järnsparv, kaja, storspov, fasan, sothöna och flera trastar där rödvingetrasten är mest tydlig. I den starka morgonsolen skimrar den svarta fjäderdräkten tydligt i grönt men skiftar även i lila beroende på hur fågeln rör sig.

Äntligen har rödhaken börjat sjunga sina sångstrofer som studsar mellan oktaverna. Den gurglande sången börjar ofta lågt för att sedan gå upp en oktav och fortsätta den gurglande sången i en ljusare ton. Den härligt färgen på hakan är svår att beskriva. Kanske mer orange än röd. Lite åt järnockra sådär som det kan se ut när järnrikt källvatten tränger fram och särskilt i kalkrika jordlager där det brukar bli en aning ljusare ton än på surare marker.

Nu är det bara att invänta sädesärlan som jag tippar på att den kommer någon av de närmaste dagarna. Slutet av mars brukar stämma bättre än början av april även om det generellt brukar sägas att den ska komma 6-8 april.

Från förra veckan då det började grönska lite smått i gräsmattan till att nu nästan helt täckas av vårlökar tillsammans med tusenskönan som ju nästan har blommat under hela vintern. Ja, vårlök, det är ju egentligen två arter som samsas men den vanliga vårlöken är något tidigare för att följas av dvärgvårlök som har trådsmala blad lite likt lågvuxen gräslök.

En kvällspromenad bjöd på en fantastisk himmel. Några sångsvanar står kvar på åkern i de sista solstrålarna som ger en strimma gulgrönt på den annars mer djupgröna åkern. De höga molnen vittnar om att det är lite oro i luften. Tidigare under dagen har det varit mer tydligt att det verkar komma in något sämre väder. Solen går ner och en mer kylig kväll inleds. BLir nog frost igen i natt.

Det pratas mycket om sipporna som vårblommor men en art som kanske inte är så ofta nämnd är svalört. Vet att det ibland kan vara något som man blandar ihop med gulsippa men svalörten har blanka och gula kronblad mer likt smörblomma som den också är nära släkt med. Gulsippan är väldigt lik vitsippan vad gäller blad och blomma, bortsett från färgen förstås.

Eftersom det nästan inte varit vinter så är det många växter och djur som vaknar tidigt i år.