Kall morgon men vinden har avtagit och helt klart åt alla håll. Vid Blomsfors kraftstation leds allt vatten genom turbinerna trots att det är ganska högt vattenstånd uppströms. Den andra fåran är torrlagd för tillfället och det är just där som den trippar runt, forsärlan. En hona som ena stunden sitter och vippar på det karatäristiska ärlesättet för att sedan göra en kort sprintlöpning när den fått syn på någon insekt som rör sig i gammal vass och andra vattenväxter som ligger på den torrlagda botten.

Hon sitter gärna på staketet eller på klippkanten där de kan sitta stilla länge och förmodligen spana efter insekter i väntan på att bobyggandet och äggläggandet ska sätta fart.

Det är en vackert gul ärla som är mer blek än gulärlan och just honan ser kanske mer ut som en sädesärla med lite gula stråk. Hanen har betydligt mer gult och nog är mer lik gulärla även om de skiljer sig åt både vad gäller den gula nyansen och de svarta inslagen.

Forsärlan är knuten till rinnande vatten och håller sig helst just där det finns en fors vilket ofta är platser där människan gjort någon form av damm eller utnyttjat vattenkraften.