För att titta på den kartskatt som lantmätare tagit fram kan man gå in på Lantmäteriets hemsida och klicka på historiska kartor.

Geometrisk avmätning

Hos Lantmäteriet är de äldsta kartorna från tidigt 1600-tal. För Östergötlands del brukar det främst vara 1630-talet där inägomarken är kartlagd med åker och äng. Här finns även husen utritade även om de nog inte är rätt avbildade. Avgränsningen mellan de olika markerna brukar också avbildas med stenmur eller trägärdsgårdar.

Många av de ytor som man hittar på dessa kartor går fortfarande att se i dagens landskap. Ofta är också fastighetsgränserna samma som nu eller i alla fall är de gamla gränserna något som kan ses i form av dike, trädrad, mur eller kanske bara annat markslag där åker möter skog.

Dessa kartor är förvånansvärt exakta och jämför man med dagens kartor inser man att de stämmer med verkligheten vilket vittnar om att det redan då fanns väldigt duktiga lantmätare. Bara den tid som nedlagts på att göra en riktigt prydlig norrpil är imponerande.

Häradsekonomisk karta – en kartskatt men inte för alla områden

Häradsekonomiska kartan producerades mellan 1859 och 1934 och beskriver markanvändning, vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser. Den omfattar dock inte hela Sverige och det som är speciellt för Östergötland är att hela länet är kartlagt och publicerat vilket inte gäller för så många andra län. I Östergötland är underlaget kartlagt mellan åren 1868-77 en tid då det på många platser var en tid med mycket stor befolkning precis då många torp och backstugor övergavs för att de boende flyttar in till städerna eller emigrerar till Amerika.

Häradsekonomiska kartan är utmärkt när man vill upptäcka sina omgivningar då det finns med torpställen som ofta går att hitta rester av nästan var som helst i markerna. Det finns också möjlighet att se vilken typ av skog som fanns på platsen då skogsmarken (vit/ljus färg) antingen har stjärnor vilket innebär barrskog eller så är det små cirklar som föreställer lövskog.

Åkermark markeras med gul färg och ängsmark med grönt. Det som man kan reflektera över är hur stor andel av markerna som användes som ängsmark, gärna nära sjöar och vattendrag samt många av de platser som idag är våtmark.